Tennisarmbåge

Tennisarmbåge (lateral epikondyalgi) är en vanlig åkomma. 1-2% i åldern mellan 35-55år drabbas.

Troligtvis beror tillståndet på upprepade smårörelser sk. repetitivt mikrotrauma vid vrid/sträckrörelse i handgreppet, överansträngning. Det ger upphov till en så kallad tendinos i senfästet för musklerna som sträcker handleden. Det är således ingen inflammation och därav hjälper inte antiinflammatorisk medicin (Voltaren, Diklofenak, Ipren etc).

Det är en ofarlig åkomma och självläker i 90% av fallen utläkt inom 1år.

Troligtvis beror tillståndet på upprepade smårörelser sk. repetitivt mikrotrauma vid vrid/sträckrörelse i handgreppet, överansträngning. Det ger upphov till en så kallad tendinos i senfästet för musklerna som sträcker handleden. Det är således ingen inflammation och därav hjälper inte antiinflammatorisk medicin (Voltaren, Diklofenak, Ipren etc).

Det är en ofarlig åkomma och självläker i 90% av fallen utläkt inom 1år.

Nervinklämning (radialisentrapment), Ledhinneinflammation (synovit, synovial plica), Instabilitet, PLRI (posteror lateral rotatory instability).

Oftast självläkande men sjukgymnastik har bäst dokumenterad effekt. Ergonomisk genomgång. Ortoser/stödskenor kan avlasta. Kortisoninjektion har oftast bara kortvarig effekt, mellan 2-8v. Det finns inget vetenskapligt stöd för ultraljud-chockvågsbehandling men kan hjälpa i enskilda fall.

Trombocyt injektion PRP(platelet rich plasma)ACP® är en ny behandling. Det finns många studier som har visat på att det är säkert och utan några biverkningar, negativa effekter.

Däremot finns det ej långtidsuppföljning som över tid visar på hur effektiv denn behandling är.

Kirurgi kan bli aktuellt vid mycket långdragna besvär där annan behandling ej gett effekt. Artroskopisk kriurgi(titthålskirurgi) tillämpas oftast på vår klinik.